lu.se

Centrum för handelsforskning

Campus Helsingborg | Ekonomihögskolan | LTH - Lunds Tekniska Högskola

Vad skall vi göra med all plats?

Publicerad: 2016-02-01

Ulf Johansson kommenterar handelns utrymmesproblem - vad skall vi göra med all plats?

Centrum kommenterar – Vad skall vi göra med all plats?

Det brukar ju inte vara ngt problem att fylla ut den plats man har fått sig tilldelad, det vet man ju själv från den bostad man har (som kändes stor när man flyttade in) eller från det arbetsrum man har på sin arbetsplats (som hade många tomma bokhyllor). En variant av Parkinssons lag alltså.

Utrymmesproblem finns också i handeln - många tecken som tyder på att ett annat, och omvänt, utrymmesproblem är under uppseglande. Fram till för några år sedan har det ju varit så att de handelsytor som skapats för att bedriva handel också har fyllts ganska snabbt. Detta gäller i alla fall om man skall tro på bransch och lobbyorganisationen British Council of Shopping Centres (BCSC) som menar att toppen nåddes 2007 med en aldrig tidigare skådad takt av nyetablering av handelsytor och att branschen sedan börjat bromsa. Sedan något år tillbaka är nettotillförseln av handelsyta lika med noll. Man talar om att handeln behöver rusta sig för en kraftig minskning av handelsytor – att behovet åtminstone är 25 % mindre än vad vi har idag och att det inte är någon tillfällig minskning som behövs utan att det är en förändring av ett mer permanent slag.  En sådan förändring skulle förstås få stora konsekvenser för alla aktörer kopplade till handeln; fastighetsbolag, kommunala och statliga aktörer, detaljhandelsföretag osv.

Bakom utvecklingen ligger en mängd faktorer som pådrivande – mest pådrivande är e-handelns tillväxt. Behovet av yta minskar drastiskt när de fysiska butikerna i ökad utsträckning används som showrooms. Självfallet är detta inte en omställning som behöver göras över en natt, men det betyder inte att det inte kommer att bli smärtsamt i alla fall. Medan detaljhandelsföretagen i ökad utsträckning arbetar med att bli multikanalsverksamma för att nå kunderna på kundernas villkor, verkar beslutsfattare som driver köpcentrum och kommunala beslutsfattare att ligga både 1 och 2 steg efter. Från dagens sätt att tänka kring exempelvis hyror i köpcentrum, behövs en rad nya synsätt för att hindra köpcentrum (och andra handelsplatser) från att dö ut. Det krävs nya prissättningsmodeller – tiden är nog förbi för hyra baserad på omsättning och liknande mått. Om butiker i ökad utsträckning är showooms för kunder som vill handla on-line istället blir ju hyra baserad på omsättning i den fysiska butiken knappast rättvisande. Hur kan man hitta nya modeller för hyressättning som gör det attraktivt att driva vidare fysiska butiker, låt vara i betydligt mindre format?

Det blir ju ändå mycket yta över – om man skall tro BCSC – och vad skall man göra av den? Jonathan Reynolds med kollegor i Oxford har sedan 1984 följt butiksdata från alla stadscentrum i Storbritannien och trenden är tydlig; handeln flyttar ut och restauranger, frisörer, nagelbyggare och andra typer av service som inte funkar på internet flyttar in. Och det är ju inte svårt att se framtidens köpcentrum (och stadscentrum) som en jämn blandning av aktörer som erbjuder service och traditionell detaljhandel som erbjuder traditionella produkter.

Ulf Johansson, Professor i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund och företrädare för Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet.