lu.se

Centrum för handelsforskning

Campus Helsingborg | Ekonomihögskolan | LTH - Lunds Tekniska Högskola

Spelar förpackningar någon roll för handeln?

Publicerad: 2014-10-01

Annika Olsson kommenterar förpackningarnas roll för handeln.

Centrum kommenterar: Spelar förpackningar någon roll för handeln?

Samtidigt som Sydsvenskan den 20 september skriver att förpackningar är en stark tradition som utvecklas i Skåne, med en stark förpackningsindustri som omsätter 28 miljarder om året, lanseras en dagligvarubutik i Berlin under konceptet ”Zero-Waste”, en butik som säger sig gjort av med alla engångsförpackningar. Butiken säljer ca 350 olika artiklar, allt från frukt och grönt, torra produkter såsom ris och spannmål till flytande produkter såsom yoghurt, schampo och liknande i refillformat där konsumenten tar med sin egen förpackning.

Engångsförpackningens roll i dagligvaruhandeln startade på 50-talet då handeln omvandlades från specialbutiker som sålde enskilda produkter i returförpackningar, såsom mjölk i glasflaska i mjölkaffären och kött i papper hos slaktaren, till självbetjäningsbutiker med stort sortiment och olika varukategorier samlade under ett tak. För att dessa självbetjäningsbutiker skulle fungera med konsumenten som egeninköpare, fick engångsförpackningar en roll, inte bara som produktskydd för varan, utan också som ”den tyste försäljaren”. Rollen som tyst försäljare, innebar att förpackningen skulle attrahera konsumenten till köp genom att exponera varumärket men också genom att informera om innehållet. Förpackningen blev då och är fortfarande varumärkesägarens sätt att kommunicera med konsumenten och egentligen det mest naturliga gränssnittet mellan producent och konsument. Kommunikationen på förpackningen har blivit allt viktigare med åren, eftersom 70% av alla köpbeslut i dagligvaruhandeln sker i butiken, och antalet produkter ökat och differentieringen är större än någonsin. Förpackningens roll som väsentlig kommunikatör gör att varumärkesägare vinner på att se på förpackningen som en strategisk komponent i marknadsföring och som bärare av varumärkets identitet.

Men utöver den viktiga rollen som varumärkesbärare i självbetjäningsbutiker, krävs då som nu, att alla varor är förpackade i någon form för att varan överhuvudtaget ska nå butiken. Även om marknadsföring och information är viktiga roller för förpackningar, kan man aldrig glömma att förpackningens huvudsakliga och viktigaste uppgift är att skydda det packade innehållet i transporten från producent fram till butik, och egentligen hela vägen hem i våra hem. I synnerhet då det gäller mat som vi stoppar i oss!
Trenden mot Zero-Waste är inte underlig i sig, eftersom förpackningar i miljösammanhang oftast ses som något ont som ska minimeras, och det är med det som bas som butiker som ”Zero-waste” uppstår. Självklart orsakar förpackningarna resursanvändning, miljöpåverkande utsläpp, och nedskräpning. Men tänk tanken att förpackningar inte fanns? Självklart är det så, att även i ”Zero-waste” butiker levereras varorna i förpackningar och att också i denna typ av butiker spelar förpackningar roll!

För vissa varukategorier fungerar säkert tanken med att ta bort engångsförpackningen, i varje fall för de torra produkterna till exempel gryn, bönor, linser och annat spannmål. Men när det kommer till färsk frukt och grönt i lösvikt, kan man visa på att till exempel gurka håller längre om den plastas, eftersom den inte torkar ut genom avdunstning, man kan också visa på att förpackningar kan bidra till att minska svinnet i den kategori som idag står för den största delen svinn i våra butiker, nämligen frukt och grönt i lösvikt! Ofta glömmer man också bort att de plast- eller papperspåsar som används för att köpa lösviktsfrukt och grönt i också är förpackningar! För flytande produkter såsom yoghurt är tanken kanske god att varje konsument ska ta med sin förpackning och fylla på, men dessa koncept startar omedelbart tankar och frågor som: Hur kontrolleras bäst före datum? Hur säkerställer man att nyinkommen yoghurt inte blandas med gammal? Hur sköts rengöring och hygien av de behållare som yoghurten förvaras i? Hur säkerställs mikrobiologisk säkerhet och spårbarhet om något skulle hända med produkten? Engångsförpackningar må ha sina miljömässiga nackdelar, men fördelen att kontollerat packa en lagom mängd och kunna säkerställa hygien, spårbarhet och säkerhet måste nog sägas övervinna dessa nackdelar!

Tanken med ”Zero waste” butiker är säkert i grunden god, men som förpackningstekniker måste jag ändå ifrågasätta kunskapen om förpackningens betydelse för t.ex. minskat matsvinn, ökad produktkvalitet och ökad produktsäkerhet, hos dem som i all välmening sätter upp dessa butiker! Och som varumärkesägare skulle jag vara bekymrad över hur jag skulle kunna differentiera och kommunicera mitt varumärke, samt säkerställa kvaliteten på mina produkter i en sådan butik.

Så för den förpackningsindustri som så fint för fram en skånsk tradition, finns en stor uppgift i att öka kunskapen hos konsumenter och handel om den viktiga roll förpackningar faktiskt har åtminstone när det gäller våra livsmedel!

Annika Olsson, professor i förpackningslogistik, Centrum för handelsforskning Lunds Universitet

Läs mer:

Förpackningslogistik vid Lunds universitet