lu.se

Centrum för handelsforskning

Campus Helsingborg | Ekonomihögskolan | LTH - Lunds Tekniska Högskola

Om återbruk, köpstopp och alternativ konsumtion

Publicerad: 2015-02-18

Cecilia Fredriksson kommenterar alternativa konsumtionsmönster

Centrum kommenterar: Om återbruk, köpstopp och alternativ konsumtion

”Plötsligt behövdes ingen plånbok längre. Det räckte med att ha det enda kreditkortet och lite kontanter i fickan. När vi lämnade ifrån oss nyckeln till huset och till bilen ägde vi inte heller någon nyckel. Att stå på Arlanda med tre ryggsäckar och inga andra ägodelar var en av de största kickar jag varit med om. Frihetskänslan var enorm. Vi kunde resa vart vi ville. Det var som om jag hade gått ner i vikt och blivit av med allt onödigt, allt som hade tagit så mycket tid och kraft.”

Så inleder en kvinna i en blogg på nätet sin berättelse om ett nytt liv utan saker. Ett liv utan saker kan på många sätt vara ett lättare liv. Less is more. Men att begränsa sin konsumtion, sortera ut och vara medveten är inte lätt. Det tar tid. Det kräver kompetens. En medveten konsument är en kunnig konsument. Man måste läsa på och hänga med. Vara uppdaterad. Utrensningar kräver överväganden och beslut. Vad ska sparas? Vad ska kastas? Till vem ska jag skänka det utsorterade? Vilka vill jag stödja och hur kan jag som konsument bidra till ett hållbart samhälle?

Trots olika konsumtionsstimulerande åtgärder ökar inte den privata konsumtionen. Vi köper allt färre saker och många verkar vilja begränsa sitt handlande ännu mer. I välfärdens spår följer ett antal alternativa konsumtionspraktiker som kan tolkas på olika sätt. De främsta välfärdsfaktorerna är inte längre fysiska produkter. Idag innebär kvalitet ofta att varan eller tjänsten är framställd och hanteras i enlighet med vissa etiska normer. Vi ser ett ökat intresse för miljö och socialt ansvar samtidigt som individen förväntas förverkliga sig själv genom kreativ och hållbar konsumtion. Detta sammanfaller med att det etableras allt fler marknader för återbruk, second-hand och delandets ekonomi.

Återbruk kan betraktas som djupt kulturellt rotade universella företeelser. I den egna konsumtionskulturen får dock återbruk en specifik betydelse genom den omvandling av det begagnade som skett under efterkrigstiden och framåt. Second-hand och loppmarknader är idag väletablerade företeelser som kännetecknas av både rationell behovskonsumtion och hedonistisk upplevelseshopping. Handeln med begagnade varor rör sig i en ekonomisk gråzon och den ökande e-handeln är också en informell ekonomi som möjliggör nya (och gamla) återbrukspraktiker. De förändrade momsreglerna för välgörenhetsorganisationernas andrahandsmarknader har skapat en intensiv debatt som handlar om såväl miljömässig som social hållbarhet. Skilda föreställningar om ekonomisk tillväxt ställs på sin spets.

Under senare tid har även olika former av avståndstagande till onödig konsumtion manifesterats i såväl litteratur som i privata bloggar. Här vittnar många om hur man kraftigt dragit ner på sin konsumtion eller hur man väljer att inrätta ett shoppingfritt år. Inte sällan är det kvinnor som ägnar sig åt självvalda och planerade köpstoppsperioder, ofta som en del i ett förändrat livsmönster. Förra året kom exempelvis Gunilla Brodrejs tongivande bok om ”Shopstop. Rapport från ett celibat.” Boken är en personlig uppgörelse med det egna konsumtionsbegäret, men boken ställer också grundläggande frågor kring samtida köphysteri och om det ens är möjligt att ställa sig utanför konsumtionssamhället. Berättelsen om hur författaren klarar ett år utan shopping börjar med ett nyårslöfte om att sluta shoppa. Bara mat och det mest nödvändiga är tillåtet: livsmedel, drivmedel och färdmedel. Det är slut med impulsköpen på lunchen och budgivningarna på Tradera. Kläder, smink, inredning, smycken och böcker blir förbjudna varor under ett år. Köpstoppet ger författaren många nya insikter, inte minst om henne själv. ”Att inte shoppa är att bli en aktör”, avslutar Brodrej och tillägger att året också inneburit ”ett visst mått av självförverkligande”.

Ett liknande experiment gjorde modejournalisten Sofia Hedström några år tidigare när hon valde att utsätta sig för en renande shoppingdetox. Här resulterade året utan shopping bland annat i den uppmärksammande boken ”Modemanifestet – de stilsmartas handbok”, ett manifest som fått många efterföljare att blogga om liknande erfarenheter på nätet. Efter hand har Sofia Hedström även utarbetat en förkortad shoppingdetox på trettio dagar, och dessa instruktioner återges ofta under loggan ”Den stilsmarta revolutionen”. Här handlar det om att ta makten över modet, att vara trogen sig själv och bara köpa och behålla de plagg man verkligen älskar. En äldre bok i samma genre är Judith Levines ”Not buying it: my year without shopping” som kom ut 2006 i USA och har översatts till flera språk. I den svenska debatten har Nina Björk i olika forum profilerat sig som samtida kritiker av konsumtion och våra förgängliga ”skitdrömmar”. Den senaste boken ”Lyckliga i alla sina dagar. Om pengars och människors värde.” har blivit en flitigt läst och citerad uppgörelse med konsumtionssamhället och marknadskulturen.

Att definiera sig mot konsumtionssamhället är inte på något sätt ett nytt eller unikt förhållningssätt. Tvärtom är detta en tankefigur som är grundläggande inom modern konsumtionskultur. En viktig fråga är vem som kan kosta på sig ett shoppingfritt år och vem som har privilegiet att iscensätta alternativa livsprojekt. Att uppfylla konsumtionssamhällets plikter är en ambivalent praktik med moraliska implikationer som har starka inslag av såväl valfrihet som påbud. Vi vet att dagens konsumenter visar ett allt större intresse för miljöfrågor. Samtidigt är shopping alltjämt en av våra mest populära fritidssysselsättningar. Hur ska vi förstå alternativa strategier för konsumtion? Vad händer när status och identitetsskapande förändras på mer grundläggande sätt? Och hur möter handeln dessa framtida utmaningar? 

Cecilia Fredriksson
Professor i Etnologi vid Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet