Publicerad: 2016-10-11

Philip Warkander är doktor i modevetenskap och hälsas välkommen som affilierad forskare

Är: universitetslektor, Avdelningen för modevetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet
Aktuell som: ny som affilierad forskare vid Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet

När den 38-årige universitetslektorn Philip Warkander ombeds berätta om varför han fascineras av just mode, är det som att vrida på en vattenkran till högsta flödet. Med omisskännligt nordskånsk accent förklarar han engagerat:

– Mode är den kulturyttring som är närmast människors liv, både mentalt och rent fysiskt – vi bär kläderna på kroppen, de påverkar och påverkas av våra rörelsemönster, de slits med tiden i takt med att vi låter dem bli en del av våra liv. De har en kommunikativ potential, samtidigt som mode är ständigt närvarande i de rum vi befinner oss i, oavsett om vi rör oss i stadskärnan eller ute på Internet, säger han.

Dessutom har modevärlden en stark påverkan på andra industrier, menar han och tar som exempel hur bland andra Apple skapar en produktlinje med en förväntan på kontinuerliga uppdateringar.

– Det där är ett marknadsekonomiskt trick som uppfanns inom fransk haute couture på 1800-talet, då man etablerade en struktur med vår- respektive höstkollektioner. Man skapade alltså just en förväntan på uppdateringar.

En lins mot samtiden

En annan aspekt av mode som fascinerar Philip Warkander är dess tydliga koppling till samhällsfrågor.

– Jag tycker att mode fungerar som en lins mot samtiden. Här finns spår av politik på alla nivåer, inte minst kan man genom modet se globala skillnader som har politiska grunder. Vilka är fattiga och vilka är rika? Titta på modet.

Han har själv varit involverad i modeprojekt med koppling till samhällsfenomen. I slutet av 2015 bad Åhléns honom göra en undersökning inför en kommande kampanj kring ålder och mode. Kampanjen fick ett stort genomslag, långt utanför de traditionella kanalerna.

– Det gav väldigt intressanta konsekvenser, det är sällan modekampanjer når utanför branschen på det sättet. Det var tydligt att det fanns ett brett intresse för frågor kring relationen mellan ålder och klädnormer.

Detta ledde i sin tur till ytterligare en Åhlénskampanj med fokus på klädnormer. Denna gång handlade det om förhållandet mellan kön, kläder och makt. Kampanjen ”Klädmaktsordningen” utgår från profiler som Jens Lapidus, Mia Brunell Livfors och Per Schlingmann som har stylats om i ett mer könsöverskridande mode. Den gick igång i september 2016 och fick direkt stor uppmärksamhet – återigen på bred front.

– Begreppet är förstås kopplat till könsmaktsordningen och bygger på vilka medvetna och omedvetna normer som präglar våra klädval och vilka signaler kläderna sänder ut. Det är inte så att mode i sig skapar könsskillnader, däremot kan det mycket väl stärka skillnader mellan det som anses manligt respektive kvinnligt. En intressant detalj i sammanhanget är att dammodet regelbundet inspirerats av herrmodet under 1900-talet, men inte vice versa.

Först i världen

När Philip Warkander disputerade vid Stockholms universitet år 2013 blev han världens första doktor i modevetenskap. Han flyttade därefter till Paris, där hans expertis efterfrågades av såväl modejättar som museer, och kom till Lunds universitet i februari 2015 för en gästföreläsning.

– Det var väldigt uppskattat, så jag pendlade ett tag mellan uppdragen i Paris och undervisningen i Lund. Jag är helsingborgare i grunden, så jag har förstås ett gott öga till regionen, och när det dök upp ett lektorat vid avdelningen för modevetenskap blev jag väldigt lockad.

Han tillträdde i februari 2016 och pendlar nu istället mellan Lund och hemmet i Stockholm.

– Jag lever en stor del av mitt liv på tåg, så för egen del handlar klädvalen till stor del om att det ska vara något bekvämt. Bara jag kan sitta upp och sova är det bra.

Nja, riktigt så enkelt är det inte när man är doktor i modevetenskap. En aningen mer eftertanke finns det allt, medger han.

– Men jag köper allt mindre nytt och har till exempel bara en enda kavaj som åker på i alla sammanhang. Jag har svårt att acceptera den malande konsumtion som vi lätt hamnar i – inte bara när det gäller mode, utan det handlar om det nya köket, den nya bilen, weekend-resan… vår identitet byggs upp av vad vi konsumerar. Det vill jag inte ställa upp på, och den inställningen är jag inte ensam om. Hållbarhet är en fråga som modebranschen måste ta allvar, och vissa aktörer har redan börjat.