lu.se

Centrum för handelsforskning

Campus Helsingborg | Ekonomihögskolan | LTH - Lunds Tekniska Högskola

Forskarporträtt: Ida de Wit Sandström

Publicerad: 2019-06-17

Handel är en kulturyttring som präglas av ”tidens anda”, konstaterar Ida de Wit Sandström. I sin avhandling lyfter hon fram livsstilsbutiker, ett relativt outforskat fenomen som går att koppla till andra tendenser i samhället.

ÄR Forskare

AKTIV PÅ Institutionen för service management och tjänstevetenskap

Ida de Wit Sandström fick intresset för butik och handel med modersmjölken. Hennes föräldrar drev – och driver fortfarande – en kombinerad butik och guldsmedsverkstad i Linköping, i bottenplanet på huset där familjen bodde.
– Hela livet kretsade kring verksamheten, och det blev naturligt att jag började hjälpa till i butiken från tidiga tonåren, säger Ida de Wit Sandström. Efter gymnasiet började hon läsa kurser i ämnen som hon tyckte verkade intressanta och användbara. Hon studerade först i Göteborg och Stockholm, och hamnade därefter i Lund för att läsa ekonomi.
– Jag läste också bland annat service management och genusvetenskap, och tyckte att det var mycket stimulerande att studera, men jag hade inga som helst tankar på att ge mig på forskning.

År 2008 kom hon i kontakt med Cecilia Fredriksson, professor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, i samband med ett uppdrag för Helsingborgs stad som syftade till att kartlägga handeln i Helsingborg. De började arbeta ihop, vilket bland annat resulterade i boken Handelsplats Helsingborg (2010). Ida de Wit Sandström började nu överväga att ägna sig åt forskning och sökte en doktorandtjänst på just Institutionen för service management och tjänstevetenskap. Hon fick tjänsten – men tackade sedan nej.

När det något år senare utlystes en ny doktorandtjänst hade hon tänkt om, så hon sökte på nytt. Även denna gång fick hon tjänsten – fast nu tackade hon ja.
– Jag hade då hunnit arbeta i andra projekt, bland annat som projektkoordinator i utvecklingsprojektet Framtidskuster. När möjligheten dök upp att även forska inom ramen för detta projekt kändes det som en spännande utmaning.

Hon valde att kombinera kustutveckling med sitt intresse för könsroller och handel, vilket ledde fram till ett fokus på livsstilsbutiker som drivs av kvinnor i kustregioner.
– När man studerar handeln i de områdena är det påfallande hur vanligt det är med livsstilsbutiker. De finns överallt, till och med på en del mindre öar där det inte finns någon livsmedelsbutik kan man köpa doftljus.

Ja, just doftljus är en typisk vara som man kan hitta i dessa livsstilsbutiker som kännetecknas av ett brett sortiment och olika typer av varor – där kan mycket väl finnas såväl heminredning och mode som böcker och skivor.
– Det skiljer dem från den traditionella fackhandeln, som istället präglas av ett smalt men djupt sortiment. I livsstilsbutiken styrs sortimentet av en estetik eller smakinriktning som kan kopplas till antingen handlaren eller målgruppen. Eller till båda, vilket är mycket vanligt.

Hon konstaterar att begreppet ”livsstil” har en dubbel betydelse i det här sammanhanget:
– Det handlar dels om utbudet, men även om att många av butiksägarna ser verksamheten som en livsstil, snarare än att försöka maximera vinsten. För en del är det ett sätt att kunna leva en större del av året i ett kustnära fritidsboende.

Valet att studera livsstilsbutiker gjorde att Ida de Wit Sandström möttes av en del ”höjda ögonbryn” hos andra forskare, berättar hon.
– Det är en rätt utbredd uppfattning att den här typen av småskaliga butiker inte är lika viktiga som de stora koncepten i detaljhandelsforskningen. Vi vet därför ganska lite om dem, och det var något som jag tyckte var lockande.

Det är i princip uteslutande kvinnor som driver livsstilsbutiker, vilket kan ha flera orsaker.
– Det finns många kopplingar till det som traditionellt betraktas som kvinnligt, bland annat de hushållsnära produkter och det omsorgsansvar som präglar dessa verksamheter. Jag tycker att det är intressant att koppla det till en mer övergripande tendens i samhället, nämligen en typ av borgerlig feminism som dyker upp i olika sammanhang. Den vill jag gärna studera ur andra aspekter framöver.

Hennes avhandling – Kärleksaffären: Kvinnor och köpenskap i kustens kommers – lades fram hösten 2018, och numera arbetar hon halvtid på Lunds universitet. Förutom egen forskning är hon bland annat också engagerad i arbetet med att utveckla en modevetenskaplig forsknings- och utbildningsmiljö vid Campus Helsingborg.

Den andra halvan av sin tid ägnar hon åt familjeföretaget med verkstaden och butiken i Linköping. Det visar sig att Ida de Wit Sandström även är utbildad gemmolog, det vill säga expert på ädelstenar.
– Gemensamt för handel och smycken är att de är olika former av kulturuttryck som präglas av ”tidens anda”. På 1950-talet var det exempelvis vanligt att guldsmeder mer eller mindre uteslutande arbetade med syntetiska ädelstenar. De syntetiska stenarna uppfattades ofta som bättre än sina naturliga motsvarigheter: moderna, praktiska och prisvärda. I dag, när autenticitet och unicitet blivit allt viktigare värden för många har de syntetiska stenarna i mångt och mycket förlorat sin status.