lu.se

Centrum för handelsforskning

Campus Helsingborg | Ekonomihögskolan | LTH - Lunds Tekniska Högskola

Forskarporträtt: Daniel Hellström

Publicerad: 2017-11-20

Antingen ses returhanteringen som en kostnad eller som en tjänst som erbjuds kunden, och då skapar returhanteringen ett kundvärde.

ÄR: Docent i Förpackningslogistik

AKTIV PÅ: Centrum för handelsforskning och ReLog (Retail Logistics) på Campus Helsingborg

Att skriva en avhandling fanns inte med ens i Daniel Hellströms vildaste fantasi när han började studera maskinteknik vid Lunds Tekniska Högskola i mitten av 90-talet. Än mindre en bana som forskare:
– Forska, det visste jag inte ens vad det innebar. Jag var den första i min familj som läste vidare, och det var helt självklart att jag skulle ut i industrin när jag var klar med min civilingenjörsexamen, säger han.

När examensarbetet väl var klart blev han tillfrågad om han var intresserad av att doktorera.
– Jag minns att jag tänkte något i stil med ”är du helt från vettet, aldrig i livet!”. Jag hade redan fått bra erbjudanden från industrin.

Men under intervjuerna inför eventuella anställningar insåg han att inget kändes som någon direkt utmaning, det var bara… jobb.
– Så jag gjorde det som överraskade alla i min omgivning: jag började skriva en avhandling. Jag var absolut inte säker på att jag skulle vara kvar hela vägen fram i mål, men tänkte att det inte är hela världen: när jag hade tagit min licentiat-examen kunde jag ju hoppa av. Då hade jag i alla fall prövat.

Efter lic-examen ville han dock fortsätta och göra klart avhandlingen. För att sedan till sist börja arbeta i industrin.
– Men när jag doktorerat dök det genast upp spännande projekt inom den akademiska världen, så jag tänkte att jag ger det ett tag till… och på den vägen är det!

Något som han tror har varit avgörande för att han har blivit kvar inom akademin är att han alltid har kunnat ha en tydlig praktisk tillämpbar inriktning på sin forskning.
– Jag tillhör rent formellt den tekniska fakulteten, men min forskning rör sig fritt mellan teknik, ekonomi och handel. Därför passar det mig perfekt att tillhöra Centrum för handelsforskning, för att arbeta nära andra forskare som också är multidisciplinära – men med andra utgångspunkter. Jag får hela tiden nya insikter genom mina kollegor som alla har olika synsätt på frågorna vi arbetar med, säger han.

Hans avhandling handlade om interaktion mellan förpackning och logistik, vilket ligger helt i linje med den riktning som han har hållit sig till sedan dess, förklarar han.
– Jag är intresserad av det man kan kalla tvärfunktionella processer i handeln, där förpackningar är ett tydligt exempel. Ett annat exempel är konsumentreturer, vilket är ett av de områden som jag fokuserar på för närvarande. 

Han ingår i en projektgrupp med finansiering från Handelsrådet där de studerar hur konsumentreturer skapar värde.
– Man kan säga att det finns två grundläggande synsätt på hur värde skapas, vilka präglar hur företagen ser på returer: antingen ses den som en kostnad – då är returhanteringen ett sätt att återskapa produktvärde på – eller så ser e-handlarna det som en tjänst som erbjuds kunden, och då skapar returhanteringen ett kundvärde.

Han understryker att de som forskare inte gör någon värdering eller rekommendation vad gäller synsätten, utan att deras roll är att ge företag en ökad förståelse för hur det fungerar. Och att samtidigt bidra till den samlade akademiska kunskapsbanken med några nya insikter.
– Det är något av en balansakt, att se till att bidra till både praktiken och litteraturen så att säga. Det är i och för sig sällan något problem, men det gäller att inte glömma den ena eller andra aspekten.

Han beskriver deras roll gentemot företagen som ”en katalysator till förändring”. 
– Men vilken förändring som är aktuell lägger vi oss inte i. Det måste företagen bestämma, och förhoppningsvis kan våra resultat göra det lättare att välja de lösningar som är hållbara ur olika aspekter: ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Det är en övergripande förhoppning i alla projekt.

Han är också engagerad i projekt som handlar om olika typer av logistikfrågor, bland annat det han kallar för ”Rural Logistics”.
– Det är många företag och forskare som intresserar sig för logistik i storstäderna, medan det finns andra perspektiv som glöms bort – till exempel hur logistiken ska fungera på bästa sätt i glesbygden. Där finns det mycket att göra, men relativt få initiativ, trots att glesbygdsbor är flitiga e-handelskunder.

Nu har han alltså blivit kvar inom den akademiska världen i drygt 22 år – räknat från studiestarten på LTH – och frågan är given: varför?
– Det finns förstås många svar på den frågan, men i grund och botten måste jag säga att det är mina kollegor. Jag trivs mycket bra med dem, samtidigt som jag har förmånen att träffa många andra intressanta människor. Det är faktiskt den viktigaste anledningen till att jag går upp halv sex på morgonen och fylld med tillförsikt kommer in tidigt på jobbet varje dag.