lu.se

Centrum för handelsforskning

Campus Helsingborg | Ekonomihögskolan | LTH - Lunds Tekniska Högskola

Forskarporträtt: Annabell Merkel

Publicerad: 2020-12-10

Intresset för kombinationen av hållbarhet, innovation och konsumentperspektiv har fört Annabell Merkel ut på djupt vatten. Hennes avhandling kommer bland annat att handla om olika aspekter på innovativa och hållbara livsmedel – som sjögräs, tång och alger.


ÄR Doktorand

Institutionen för service management och tjänstevetenskap

Annabell Merkels akademiska studier inleddes i hemstaden München, där hon tog sin kandidatexamen med inriktning på social- och kulturantropologi.
– Efter det kände jag att jag ville bli en del av samhället utanför akademin och använda mina kunskaper inom näringslivet. Jag började arbeta med rekrytering inom IT och teknik, och jag uppskattade verkligen att få en inblick i teknikbranschen – en värld som jag inte hade kommit i kontakt med tidigare, säger hon.
Men så sakteliga blev suget efter att fortsätta studera allt starkare.
– Jag hade då blivit intresserad av hållbarhetsfrågor, rent privat, och ville återuppta studierna med fokus på något inom det området. Samtidigt ville jag studera i något annat europeiskt land, och efter att utforskat möjligheterna var Nederländerna och Sverige de två bästa alternativen. Valet föll på Sverige, för jag ville bo vid havet, och det verkade lättare här.

Hon genomförde sin mastersutbildning på Malmö universitet, med inriktning på hållbart ledarskap och socialt entreprenörskap.
– Sedan tog jag ännu en gång klivet in i den tekniska sektorn, och började arbeta med IT-lösningar på ett amerikanskt företag med kontor i Lund. Men det blev snart samma sak igen: jag saknade forskningen och den akademiska världen, så jag ansökte om en doktorandtjänst vid Lunds universitet och blev antagen. I augusti 2019 fick jag börja på Institutionen för service management och tjänstevetenskap.
Hon blev tidigt ansluten till Centrum för handelsforskning, i likhet med flera av de andra forskarna på institutionen.
– Man kan säga att det övergripande ämnet för mina studier skulle vara konsumenter och konsumtion, och det jag har valt att rikta in mig på är konsumentattityder till innovativ och hållbar mat. Mat och livsmedel är en viktig del av hållbarhetsutvecklingen, och konsumenternas inställning och beteende är i sin tur en avgörande faktor för att det ska bli en förändring. 

Annabell Merkel hade tänkt börja med att göra fältstudier i detaljhandeln, och hon hann precis komma igång innan pandemin satte stopp för det.
– Det kändes så klart tråkigt, för det är i detaljhandeln många konsumenter möter den här typen av produkter, men jag får helt enkelt fortsätta i ett senare skede.
Hon har istället ägnat sig att studera olika delar av ämnet närmre, bland annat hur turister agerar som konsumenter.
– Turism kan vara en bidragande faktor för beteendeförändringar, för när vi är på ett turistmål är vi ofta mer öppna för att testa nya saker, säger hon.
Det kan till exempel handla om mat som är baserad på sjögräs, tång och alger, något som är vanligt i vissa delar av världen.
Just sjögräs, tång och alger som livsmedel är något som Annabell Merkel ägnar mycket tid åt just nu, eftersom dessa råvaror är betydligt mer skonsamma mot miljön än mycket annat av det vi äter.
– Det är en hel del forskning som pågår inom området, även i Sverige, men det mesta kretsar kring produktionen. Vilket förstås är väldigt viktigt, fast det gäller att även ta in konsumentperspektivet. Hur ser konsumenter på att äta sjögräs, tång och alger? Vad är det som styr deras attityder?
Delar av studierna har hon också användning för i ett projekt som hon är ansluten till parallellt med doktorandarbetet: Marine food resources for new markets, som är ett samarbete mellan forskare inom tre olika fakulteter vid Lunds universitet. 

Det är några år kvar innan Annabell Merkel blir klar med sin avhandling, och hon har ännu inte börjat planera för livet efter disputationen.
– Jag tycker verkligen om att arbeta på universitetet, så jag kan mycket väl tänka mig att fortsätta med det. Kanske går det att dela min tid mellan akademin och näringslivet, vi får se. Just nu ser jag i alla fall till att lära mig svenska. 
Något som då blir ett tillskott i hennes rätt brokiga flora av språkkunskaper: tyska, engelska, italienska och indonesiska (!).
– Jag växte upp i södra Tyskland och alla mina barndomssomrar åkte vi ner till Italien på semester. När vi skulle lära oss ett nytt språk i skolan kunde vi välja mellan franska och italienska, och då var valet rätt naturligt för mig. Nu var det dock rätt länge sedan jag talade italienska, så det skulle nog vara lite trögt att komma igång.
Men hur var det med indonesiska?
– Under mina kandidatstudier i Tyskland skulle vi lära oss ett icke-europeiskt språk. Jag reste en hel del vid den tiden och var lockad av Indonesien, så jag tänkte att det var ett perfekt tillfälle att få lära mig språket. Sedan fick jag också möjlighet att tillbringa en längre tid i landet med familjen till min lärare i indonesiska. Det är ett kul språk att lära sig!