Publicerad: 2018-06-13

Att handla begagnat har blivit ett allt vanligare sätt att konsumera men att återanvända är inte något nytt. För att nå fördjupad kunskap om secondhandkonsumtion har vi nyligen designat en kvalitativ enkät i samarbete med Folklivsarkivet i Lund.

Att handla begagnat har blivit ett allt vanligare sätt att konsumera. Det senaste året har vi i media läst och hört om att intresset bland svenska konsumenter för att både skänka och handla second hand ökar i takt med att överkonsumtionen tagit fart. Men att återanvända är inte något nytt, snarare är återbruk en djupt kulturellt rotad företeelse. I vår egen samtid har handel med begagnade varor fått specifika betydelser som kan kopplas till nya konsumtionsmönster och förändrade relationer mellan handlare och konsument. Loppmarknader, second-hand och biståndsbutiker har blivit populära handelsplatser för både rationell behovskonsumtion och upplevelseshopping. 

Vårt förhållande till begagnade varor kan grunda sig i olika värden och vara allt ifrån ett nödvändigt lågprisalternativ eller ett betydelsebärande och identitetsskapande projekt. Under senare år har även miljö och hållbarhetsfrågor blivit viktiga motiv för att handla begagnat. Det finns också en efterfrågan på ett lokalt unikt utbud som skiljer sig från kedjebutikernas globala sortiment. I vårt forskningsprogram ”Retail Destination” vid Centrum för handelsforskning har vi bland annat visat att ett högt ”secondhand-index” i en stad kan vara en markör som signalerar medvetenhet om såväl mode och trender som miljöfrågor. Men trots den omfattande handeln med begagnat vet vi fortfarande ganska lite om hur andrahandsmarknaden är organiserad och vilken betydelse den har. Därför följde Centrum för handelsforskning upp var svenskarna handlar secondhand genom att fråga 800 svenskar mellan 20-75 år i ett representativt urval via Norstats svenska webbpanel. Här visar vi några av de första resultaten från webbpanelen och bjuder samtidigt in till en fördjupad kvalitativ studie som genomförs tillsammans med Folklivsarkivet i Lund (delta).

Resultaten från webbpanelen visade att det vanligaste sättet att handla secondhand var i en fysisk secondhandbutik, vilket 29% uppgav att de gjorde. Detta betyder att 2 miljoner svenskar hade handlat i en fysisk secondhandbutik någon gång under de senaste 12 månaderna. Vår undersökning visar också att kvinnor handlar i högre utsträckning än män på både loppmarknad (30% mot 19%) och i fysisk secondhandbutik (36% mot 22%). Kvinnorna hade dessutom i högre grad än männen försökt undvika handelsplatser i allmänhet i syfte att hålla nere sin konsumtion. 

Vi ser inga skillnader i secondhandkonsumtion mellan olika typer av boende, men undersökningen visare att det främst är personer under 35 år som handlar begagnat (gäller både antikaffärer, secondhandbutiker och online via andra privatpersoner). Det är också vanligare att den här gruppen försöker begränsa sin konsumtion genom att köpa secondhand. Hushåll utan barn handlar exempelvis mer begagnat online (via privatpersoner) än barnfamiljer, medan flerpersonshushåll handlar oftare på loppmarknad än singelhushållen (25% mot 18%). Undersökningen visar också att handla secondhand online via privatpersoner är något som verkar öka något med graden av utbildningsnivå. Här kan vi fundera över olika förklaringsmodeller. Då det inte är fler som försöker begränsa sin konsumtion genom secondhand i den högutbildade gruppen får vi anta att det finns andra motiv, faktorer eller värden som är inblandade. 

Våra första resultat visar också att det finns skillnader i secondhandkonsumtion i förhållande till inkomstnivå. Personer med lägre inkomst, det vill säga under 300.000/år, handlar oftare secondhand i jämförelse med högre inkomsttagare (över 300.000/ år). Vad gäller handel i fysiska secondhandbutiker var förhållandet 34% mot 25%, för loppmarknader var det 29% mot 21%. Personer med lägre inkomst uppger också i högre utsträckning att de, inte oväntat, försöker hålla ner konsumtionen. Att begränsa sin konsumtion kan alltså vara ett viktigt motiv för att handla begagnat. Men ett sådant motiv kan ha flera olika bakgrundsfaktorer. Tidigare forskning har visat att olika former av ”köpstopp” och ”prylbantning” har blivit tongivande trender under senare år. Samtidigt har inkomstklyftorna ökat och med det ett minskat konsumtionsutrymme. Å andra sidan har delar av secondhandmarknaden blivit en exklusiv livsstilsmarkör med stigande priser. 

Den här utvecklingen är både en utmaning och en möjlighet för handeln och handelns samhälleliga roll och funktion. Vi ser hur förändrade konsumtionsmönster ställer nya krav på handelns relationer till det omgivande samhället. Vi ser hur nya former för handel flätas samman med historiska fenomen som återbruk och välgörenhet. Här uppstår nätverk av aktörer, marknader och tjänster som på olika sätt hanterar vårt överflöd av uttjänta produkter eller det vi helt enkelt bara tröttnat på. Vad innebär den här utvecklingen för vår samtida konsumtionskultur? Hur samspelar olika föreställningar kring överflöd och återbruk med vardagens alla beslut kring vad som ska sparas eller slängas? Hur ser relationen mellan att shoppa och skänka ut?

För att nå fördjupad kunskap om detta har vi nyligen designat en kvalitativ enkät i samarbete med Folklivsarkivet i Lund. Studien I andra hand fokuserar på alternativa handelsplatser och deras betydelse som samtidsfenomen. Studien är en del av forskningsprogrammet ”Retail Destination” vid Centrum för handelsforskning på Lunds universitet. Varmt välkommen att delta i enkäten.

Cecilia Frediksson & Johan Anselmsson

Cecilia Fredriksson är professor på Institutionen för service management och tjänstevetenskap och forskare på Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet.

Johan Anselmsson är Professor i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund och forskare på Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet.