lu.se

Centrum för handelsforskning

Campus Helsingborg | Ekonomihögskolan | LTH - Lunds Tekniska Högskola

Centrum kommenterar - Detaljhandeln efter Covid

Publicerad: 2023-06-26

Vad hände egentligen? Hur förändrandes handel? Vad av den förändring som vi fick under Covid finns kvar? Några av de frågorna ger Ulf Johansson några tankar kring här.

Photo by John Cameron on Unsplash


Jag är redaktör för en av de vetenskapliga tidskrifterna inom detaljhandelsområdet – The International Review of Retail, Distribution, and Consumer Research – och på senaste tiden har vi börjat få in forskningsartiklar kring retailvärlden efter Covid, vad innebar Covid för beständiga förändringar för handeln och dess konsumenter?

Först kan man konstatera att Covid i många avseenden var det som förändringsgurun John Kotter kallar ’A sense of urgency’ och det är tydligt att förändring som varit på gång men som av olika skäl inte hänt – som relaterade till nya vägar att möta kunderna – implementerades rekordsnabbt. I många länder – med det som kallades ’lockdowns’ – var radikala omställningar med t ex olika varianter av click and collect sätt att nå kunden som var skillnaden mellan att kunna sälja sina produkter respektive inte sälja sina produkter. Alltså är det tydligt att Covid i en del fall accelererade förändring som funnits i pipeline sas.

I vissa avseenden förändrade de handeln permanent. Många butiker införde plexiglas i kassor och på andra ställen för att skydda personal (och kunder) mot smitta. Drygt ett år efter att Covid blåsts av finns dessa plexiglas kvar på många ställen. Ur ett personalperspektiv och kopplat till smitta är det inte svårt att förstå, ur ett kundperspektiv är det kanske mindre lämpligt eftersom det minskar kundinteraktionen och många av oss får fråga flera gånger för att förstå vad som sägs bakom plexiglaset.

Ett antal branscher kämpade hårt för sin existens redan innan Covid, kämpade ännu hårdare under Covid – och kämpar fortfarande. Jag tänker naturligtvis på modehandeln som fortfarande kämpar med dels ett överutbud, dels ett relevansproblem (behöver jag verkligen en skjorta till när jag vet att det inte är så klimatvänligt att producera en ny skjorta?).

Den stora förändringen under Covid är naturligtvis övergången till – för alla branscher, även livsmedel – till online handel. Sällan har väl en verksamhet fått så mkt skjuss av en omvärldshändelse som e-handeln. Man kämpade med kapacitetsproblem under hela Covid perioden och när man väl skapat kapacitet, blåser vi av Covid och går tillbaka till det ’normala’. Och människor har verkligen övergett e-handeln, siffrorna i E-barometern är ingen rolig läsning för aktörer inom e-handeln eller för företag inom transportsektorn (eller för handelsföretag som under Covid investerade i e-handelskapacitet som de nu inte har ngn nytta av.

Fastighetssektorn är en sektor med nära relation till retail som också påverkats av Covid på olika sätt. Covid visade på ngt som vi nu vet heter distansarbete (och distansmöten). Det hade funnits förr – själv var jag konsult inom området så tidigt som 2013 – men nu satte alla möjliga aktörer alla klutar till för att göra förändringen möjlig. Och det är nog här – förutom när det gäller e-handeln – som det som känns som mera permanenta förändringar till följd av Covid finns, nämligen i vårt sätt att arbeta. Och det i sig får ju stora konsekvenser för en bransch som handeln. Om människor jobbar hemma måndag och fredag, vad händer med deras konsumtionsmönster? Tidigare var e-handeln enda lösningen för stressade två karriärfamiljer, nu kan man kanske smita iväg och handla till trädgården en måndag em för att slippa trängas med alla under helgen. Jag tror själv att vi inte sett alla konsekvenser än av just denna Covid relaterade förändring.

Så vad lärde vi oss då av Covid? Jag tror att vi lärde oss mkt, tex relaterat till vårt arbete och hur vi arbetar, och det kommer att fortsätta påverkar våra liv (och därmed handeln). Men det visar också att vi är vanedjur. I förändringssammanhang brukar man säga att för att förändring skall bli beständig måste trycket på förändring vara så länge att det nya blir en vana som ersätter en gammal. Upphör (förändrings)trycket – läs Covid –går vi tillbaka till hur vi gjorde tidigare (=besökte butiker, inte beställde på e-handel). Och det är vad som hände, det blev ingen riktig vana, ingen riktig ’institution’. Det är ngt att tänka på för alla som jobbar med förändring; om man vill ha beständig förändring så gäller det att ta bort möjligheterna att gå tillbaka till det (gamla) vanliga genom att etablera en ny vana.

Ulf Johansson
Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet

Forfattare

Ulf Johansson är professor i företagsekonomi och föreståndare för Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet.

Läs mer om Ulfs forskning.